Agender – Raknas alltemellanat som e ter nedanfor ”intergender” (se det ordet)

Asexuell/Asexualitet – ett individ saso befinner si asexuell har ingen engagerad sexualitet/ingen sexlust och/eller kanner sig inte hugad bruten sexuella relationer/att rakna in andra i sin sexualitet.

Bigender – nago person saso upplever sig inte onskan alternativt klara av utse emellan femininum alternativt maskulin konsidentitet, utan upplever sig hemma inom bagge.

Binar – Nagot saso innehaller tvenne delar. Nar det innefatta kon utspela det ifall att vi vanligtvis (normativt) delar in kon i ett pa delar; brutta sam kille.

Bisexuell – nago person sasom blir foralskad inom och/eller kat villi av mannisko oavsett vilket kon de har/de ett pa binara konen/tva kon. (Det finns annorlunda definitioner, odla det kan innebara skilda a person mot person).

Drag-king – En indivi sasom anvander det sasom inom vart by ses som ”manliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, accessoarer tillsamman mera), exempelvis for framforande alternativt som nagon politisk honduran brudar taktik.

Drag-queen – nagon person sasom anvander det saso inom vart b traffas som ”kvinnliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, accessoarer med mera), till exempel for upptradande alternativt som nagon politisk takti.

FTM – “Female to Male” = “kvinna mot man”. Det befinner si e ord saso ideligen anvands darfor att skildra vilken fara en transsexuell frank utfor alternativ age gjort. Ett transsexuell indivi som befinner sig FTM var vid sin fodsel biologiskt sam juridiskt sett kategoriserad saso nagon donna skada kanner sig nog saso sam ar ett gosse.

Genderfluid – ett konsidentitet dar en kanner sig som nago korsning itu dom ett pa binara konen brud sam pojke, skada nago kan ocksa kanna sig mer sasom ett kille vissa dagar och mer sasom nago brud andra dagar.

Genderqueer – e glos som kan anvandas pro konsidentiteter som ej foljer tvakonsnormen (det vill beratta dam alternativ kar), f saso intergender (betrakta under ”Intergender”).

Hen – Konsneutralt pronomen som funka villig dito satt sasom pronomena hon och han. Hen bojs hen-hen(om) (bade ‘hen’ och ‘henom fungerar)-hens. Pronomen kan anvandas istallet forut namn och befinner sig hur nagon indivi allena tittar sig sam vill bli kallad exempelvis om nago vill kallas ”hen”, ”hon” eller ”han”.

Ickebinar – En person sasom identifierar sig saso mellan, bortom alternativt med bada konskategorierna kvinna/man kan anropa sig ickebinar. Av och till anvands ickebinar som en paraplybegrepp pro annorlunda konsidentiteter sasom inte foljer tvakonsnormen, exempelvis intergender alternativ genderqueer. Ickebinar betyder icke detsamma allman saso definierar sig som det. Nago bit kanner sig sasom bade donna och kis. Andra kanner att de a mellan dom kategorierna. Flertal ickebinara identifierar sig utan nagot kon alls. Nagon fraktion ickebinara vill omdana kroppen tillsamman hormoner och/eller kirurgi.

Forsavit ett ar en binar transperson identifierar nago sig sasom brud alternativ pojke

Intergender – ett person som inneha ett konsidentitet sasom identifierar sig emella, inom bagge, eller utom do traditionella konskategorier (man sam dam) eller sasom valjer att inte definiera sin konsidentitet alls.

Intersexualism – Intersexualism ar nago medicinsk diagnos saso ges mot folk saso frasch biologiskt ej gar att konsbestamma saso antingen donna alternativt kille i enlighet med samhallets ordna stav kon. Ager inget att handla tillsamman vem nago garnityr pa och/eller blir kar ino.

Konsdysfori – Det betyder att hane lider fran, alternativt upplever barrikad inom sin vardag efterso att ens konsidentitet ej stammer overens tillsammans det kon herre blev tilldelad spann fodseln. Nago allbekant mall itu konsdysfori ar det herre kan kalla somatisk konsdysfori – att delar itu kroppen inte kanns precis darfor de icke stammer overens med ens konsidentitet. Konsdysfori kan likasa vara utatriktad och handla ifall att andra ick titta sam behandlar en saso den man riktig befinner si. Samtlig transpersoner har icke konsdysfori. Konsdysfori kan likas beskada avsevart skild ut forut annorlunda folk – saken da kan handla ifall skild delar av kroppen sam vara skild i skild situationer, exempelvis. Forsavitt man inneha konsdysfori kan man vilja genomga konsbekraftande atgard. Dyli vard astadkommer mycket att konsdysforin minskar.

Konsidentitet – En persons sjalvupplevda kon, fullstandig latt vem sjalv kanner undertecknad saso. Kan vara till exempel gumma, kar, intergender alternativ antagligen noll bruten det. Ifall kroppen ej stammer overens plotsli konsidentitet finns det gallande att justera det. Enkom ett personligen kan definiera sin konsidentitet.

Pansexuell / Pansexualitet – ett individ saso ar pansexuell kan existera sexuellt samt emotionellt hugad utav ”alla” alternativ ”vem saso helst”. Av somliga ansett som erotis bojelse, itu andra ansett saso bisexualitet ino bredare gestaltning darborta manga uppg sig vara intresserade fran “personligheten sam ick konet”.

Pronomen – Hon, han, hen, hin, saken dar etcetera – det nagon individ vill bli kallad nar e snacka ifall den inom tredje person, exempelvis hen befinner sig sjyst, mi tycker om hen/henom (bagg formerna funka). Pronomen kan sloka tillsamman tillsamman en persons kon/konsidentitet, skad behover ej handla det. Det promenerar icke att askad ett indivi vilket pronomen saken dar inneha. Forsavitt hane befinner si inte saker villi ett persons pronomen kan herre undra i ett enskilt dialog (”Vilket pronomen ager du?/Vilket pronomen vill du att mig anvander forsavitt dig?”). En segment foredrar att bli omnamnda tillsammans fornamn i stallet pro tillsamman pronomen. Hen och saken da anvands stundom samt i situationer emeda en persons konstillhorighet ar oidentifierad.

Andra konsneutrala pronomen ar hin, han och saken dar

Queer/Queerteori – Ett installning sasom kritiserar normer runtom kon sam sexualitet (betrakta heteronorm). Queer kan aven finnas nagon identitet, ”att finnas queer”, sasom syftar till ett mothugg mot sam darborta nago ick vill kategorisera sig sasom gumma, karl, bi-, hetero- alternativ lesbis. Queerteori kritiserar fasta kategorier samt etiketter, ty uppdelningen i vad som anses vanligtvi respektive avvikande, framforallt nar det galler sexualitet och kon.

Transperson – e samlingsbegrepp saso generellt menar mannisko sasom bryter till samhallets normer runtom kon och konsidentitet. Bara saken da som solo identifierar sig saso transperson befinner sig det. Inom begreppet ingar exempelvi intergender, transsexuella och transvestiter sam stundom dragqueens samt dragkings. Ager inte ett dyft att handla med vem nagon blir kar ino och/eller kat kungen. En bestammer jag om nago vill forklar sig som transperson: ingen annan kan knysta til ett att en befinner si transperson.

Transsexuell / Transsexualism – e befogenhet enar nagon indivi ager en konsidentitet sasom icke overensstammer tillsammans det kon saso registrerats vid fodseln, ofta med nago onskan om att andra kroppen sa att den stammer overens tillsammans saken da nago kanner sig som. Transsexualism ager uta sexualitet att bega, en transsexuell individ kan befinna homo-, bi- alternativ heterosexuell eller hurda ett an valjer att askad sin sexualitet. ”Trans” betyder ”over mot andra sidan” villi latin sam ”sexus” betyder “kon” villig latin. Transsexuell betyder saledes ”over at andra sidans kon”.

Transvestit / Transvestism – individ saso mer eller mindre mycket anvander det saso samhallet titta saso “ett annat kons” konsuttryck (klader, attribut, kroppssprak etcetera). ”Trans” betyder ”over at andra sidan” pa latin och ”vestis” betyder “klader” villi latin. Transvestit betyder namligen ”over mo andra sidans klader”.